Så kan Blekna av användas i en mening
- Se ni, han blekna också !
- Vid jämförelsen börjar den frånvarande att blekna, af det enkla skäl, att han var på långt håll ; — du vet, kvadraten på afståndet.
- Han skulle blekna bort, falla av, vissna som en frostbiten ros, som en törstande lilja.
- Det gladde honom nu att han fått henne att blekna.
- Det är blott ett par vackra ögon man älskar då ; och när de blekna bort i mindre färger, dyrkas icke mer de slocknande.
- Det är ingenting att blekna för, Magnus.
- Då skall du blekna och märka, att du kastat ett eldsbloss.
- Vad ska en man göra, när de röda läpparna blekna bort under hans ögon ?
- Men så såg man honom blekna, och han böjde sig ner över papperet, för att vara säker på att han såg rätt.
- De sköna kvinnornas kinder började blekna, lockarna raknade, volangerna voro tillskrynklade.
- Sunessons grinande ansikte såg hon blekna och försvinna i en fönsterrutas mörker.
- Men tre år senare börjar både operationsärren och minnet av den tuffa tiden att blekna.
- I och med detsamma började " vissheten " blekna och försvann efter kort tid fullständigt ur hennes medvetande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
